söndag 11 september 2016

Röra, tafsa och våldta?

För ett tag sedan gick debatten het om att män tafsar på kvinnor på olika offentliga platser och tillställningar. Tjejer och kvinnor känner sig inte trygga att gå på konserter, restauranger och liknande.

Nu läste jag i GP om Isabelle som blev våldtagen på en båt när hon var där med sina kompisar. Jag blir alldeles stum när jag läste artikeln om detta vidriga övergrepp. Och sen när man får läsa Isabelle's egen berättelse så brister det totalt. Läs hennes text här på nyheter 24.

Jag har verkligen SÅ svårt att förstå hur det kan bli så här!? Hur kan någon man, ungdom, pojkspoling göra något dylikt?
Vad får dig att tro att du har någon som helst rätt att röra, tafsa eller våldta en annan person.

Det är liksom sunt bondförnuft att man inte rör eller tar något som tillhör någon annan!!

Sen till efterspelet av denna redan fruktansvärda händelse i Isabelles liv, rättsprocessen. Att först bara kunna komma tillbaka efter att ha varit med om en sådan sak måste vara en uppförsbacke som jag inte skulle vilja ställas inför. Att då få ett sånt massivt motstånd från samhället skulle nog få vilken stark människa som helst att baxna.

Jag kan förstå att det finns gånger då det är "svårare" att bevisa vad som har hänt MEN i de fallen där det är uppenbart och det finns mycket bevisning måste samhället ställa sig på rätt sida - i det här fallet Isabellas sida.

Isabella skriver i sin artikel att våldtäktsmannen går fri men om man inte betalar tv-lincensen så blir det ett väldigt liv...
Det måste ju finns någon i riksdagens och regeringens korridorer som kan ta tag i den här frågan. Släpp det som inte är viktigt och koncentrera er på att lösa dessa problem. Allt går inte att lösa men mycket går om bara någon har ryggrad nog att jobba med det.

En annan sak jag funderar över är vart detta beteende kommer ifrån eller föds. Hur kan man se på en annan människa och hennes kropp som något som jag kan våldföra mig på på de mest vulgära och vidriga sätt?
Kan det vara så att porren, som idag är så lätt att få tag på, är en stor bidragande orsak. För porren har ingenting med kärlek att göra. Porr = begär, jag vill ha medan sann kärlek = ge, utgivande, jag vill ge det finaste jag har till en annan människa.

Kanske vi ska titta på porrens och lössläpthetens verkningar. Vi kanske måste lära ut dessa normala normer igen till eleverna i skolan istället för att tjafsa om normkritik och normkreativitet ända ner på dagisnivå.

Sverige behöver verkligen inte mer lössläpthet idag utan mer av grundläggande normer som visar på vad som är rätt och fel och som sätter gränser. Och om man går över de gränserna skall det straffa sig! 

Jag önskade att jag kunde få titta in i Isabellas ögon och säga till henne från hela mitt hjärta (som gråter över det som har hänt henne): Alla män är inte som han, det finns män som aldrig skulle göra något så hemskt. Och jag ska göra allt som står i min makt att påverka samhället att ställa sig på rätt sida - din sida Isabelle.


lördag 3 september 2016

Guds ord räcker!

Ja det är titeln på Anders Gerdmars nyutkomna bok. Boken finns att köpa på Ventura.

Boken som har skapat spaltmeter och åter spaltmeter av kommentarer i bloggar, twitter och olika artiklar i diverse medier. Det är en bok som engagerar.

Varför denna "uppståndelse"? Är den så kontroversiell?

Anders skriver om ett ämne som inom stora delar av frikyrkosverige är ett mycket högaktuellt ämne. Skillnaderna och likheterna mellan evangelisk kristendom och Romersk-katolsk lära.

I mitt eget sammanhang började detta ämne bli en diskussionsfråga för många år sedan. Då påbörjades en resa som för några år sedan slutade i en upprivande konvertering. Och det har inte lagt sig än.

När jag genom åren har ställt min frågor om romersk-katolsk lära (ibland kritiska) har jag ofta fått höra att jag måste älska alla även katoliker som är våra syskon i Herren och inte vara så "anti-katolsk". Just detta står mig upp i halsen. Jag och många med mig har aldrig haft problem med att älska våra syskon i Herren vilket även innefattar de inom katolska kyrkan som bekänner Jesus som sin Herre och Frälsare. Men man måste kunna skilja på sak och person. Jag kanske inte tycker om det en person gör eller står för.

Tonen har ganska ofta i dessa diskussioner varit hög och ibland otrevlig men INTE i boken. Anders Gerdmar hanterar denna fråga på ett föredömlig sätt i boken. Han är ärlig i början av boken om vilket håll han själv kommer ifrån när han tittar på dessa frågor. Han är ödmjuk och saklig i sin ton utan att för den skull kompromissa på sin tro.

För oss som inte är teologer och djupt insatta i alla dessa frågor så kan jag varmt rekommendera denna bok. Den tar upp vilka saker som förenar oss men också vilka olikheter som finns.

Anders Gerdmar visar tydligt var gränserna går och vad som bibliskt och inte bibliskt. För min egen del skulle jag vilja höra dessa tydliga gränsdragningar även från fler evangeliska pastorer i landet. I stället för att "behaga alla" och att försöka vara "så breda som möjligt". Risken då är att mycket av ens budskap blir urvattnat.

Blessings,

Emanuel

måndag 8 februari 2016

Nu var det ett tag sedan jag var här och skrev....

Men jag skulle vilja lägga ut en liten kort text som jag skrev som ett inlägg på Facebook ang. debatten om att kvinnor har blivit ofredade och antastade i Sverige.

Ang. debatten om män som ofredar kvinnor!
Vad är det för fel?
Tafsa på en annan människa?
Ofreda, och verbalt kränka en annan människa?
Visst, det kan finnas olika saker som hjälper till att föda detta beteende men i grund och botten är problemet att dagens män inte kan bete sig som riktiga män!
En riktig man vet vad som är hans egendom och vad som är någon annans egendom.
En riktig man sjunker inte så lågt att man utsätter andra människor (varken kvinnor eller män) för kränkande ord eller handlingar.
En riktig man är en gentleman!
Men...hon var klädd...
Men...jag fick bara en tanke...
MEN kära nån! Titta rakt fram och koncentrera dig på vad du håller på med. Det är ju ingen som kommer och ger dig en örfil på gatan bara för att du går i kläder som inte passar den personens smak, eller?
Bara för att du får en tanke så behöver du inte fullborda den tanken. Vad du gör med din tanke är DITT ansvar som man!
(Du kan inte bestämma att kråkorna ska flyga runt ditt huvud men du kan bestämma att de inte får bygga bo på ditt huvud)
Så till alla män där ute: Se till att bete er som män!
Låt oss visa att vi kan använda vår kraft till bra saker som gagnar samhället istället för att göra det till en otrygg plats för människor.
Låt oss visa respekt och uppskattning för kvinnor (och även män) runtomkring oss.
Om män kunde bete sig som riktiga män skulle vi inte behöva radikal feminism.
Om män kunde bete sig som riktiga män skulle vi ha ett bättre samhälle.

måndag 17 september 2012

Rättigheter och skyldigheter

Idag kan man läsa en otroligt bra ledare på DN.se. Om rättigheter som vi människor har eller tror att vi har.

Skribenten tar upp ett ämne som säkert trampar på en del ömma tår i dagens samhälle. För det finns idag en inställning, absolut inte hos alla men hos vissa, att det är en rättighet att få barn. Men så är inte fallet.

Det tänkesättet som skribenten vänder sig emot är något som jag idag försöker lära mina barn som är 9 resp. 11 år, att man kan inte äta kaka och samtidigt ha den kvar. Ens val får konsekvenser. Om mina barn vill titta på film och det då kommer en kompis som vill leka så får de göra ett val. De kan gå ut och leka men då kommer det troligen bli för sent att titta på filmen och de kan inte göra det när de kommer in utan får göra det en annan dag. De är så införstådda med det och säger -Ja, ja innan de slänger igen dörren.
När de sen kommer in vill de ändå titta på filmen....men jag vill ju jag tänkte inte på att...osv...

Om nu en person av ngn orsak väljer att inte skaffa barn för man vill göra karriär eller av andra orsaker så är det självklart den personens eget val. Men det för med sig konsekvenser. Eller om en person väljer en partner av samma kön så är det fysiskt omöjligt att få barn och då får det konsekvenser.

Ibland känns det som om vi alltid ska dalta med människor. Vi måste vara alla till lags hela tiden och därför ska vi släppa på alla normer och värderingar som vårt samhälle är uppbyggt på. Visst kan man titta på och utvärdera saker och ting och se om man kan göra saker bättre men inte bara för att tillfredsställa våra stora egon.

Sen finns det par som inte kan få barn av medicinska skäl och där tycker jag verkligen att sjukvården ska hjälpa till om det går, för som skribenten skriver i ledaren. Barn är det största som kan hända en familj!

lördag 15 september 2012

Livet som tonårsförälder!

Nu ska vi in på ett spännande ämne - tonårstiden! Och då menar jag både för tonåringen och för medföljande föräldrar....

Min son är 11 år och ska snart vandra in i denna värld och jag med honom.
Vad kommer att hända? Är det farligt? Är det omöjliga uppgifter som kommer möta oss?

Det är en speciell tid att vara tonåring, mycket som händer som man inte alltid kan förklara och jag som förälder vill kunna vara ett så bra stöd som möjligt för mina barn.

Igår läste jag ett inlägg på Facebook som verkligen fick min uppmärksamhet. Personen skrev följande:

"Skulle vilja tipsa er alla tonårs föräldrar att följa era barns instagram!
Och då följa ALLA deras konton, inte bara den dom uppger att dom har! Vet att ni tror att era barn är änglarmen oh no!!!
Framförallt ni som har barn i 17-års åldern..blink blink...

Tragiskt när man läser era stolta FB statusar om vad ni tror att era barn gör och sen tittar på deras instagram bilder...
Det är jättesvårt att vara tonårsförälder idag, men våra barn behöver vår hjälp och en fast hand.
Är det uppskattat, nej!
Men har man inte blivit hatad av sin tonåring nån gång så är man antagligen för slapp :)
Våra barn är det finaste vi har, den största gåva vi fått, men sann kärlek är inte att vara som en struts och tro på allt dom säger. Sann kärlek är att beskydda dom, guida dom och älska dom trots allt."


Ja vad säger man, hur gör man?

Jag har hört en del föräldrar säga att jag och min tonåring är "bästisar" och visst ska vi vara deras bästa vän så att de alltid känner att de kan anförtro sig till oss men det får inte betyda att vi släpper föräldrarollen.
Vi är först och främst mamma och pappa och inte kompis!

Kan ett försvar mot texten ovan vara att om man skulle "övervaka" sina tonåringar på det sättet så tränger man sig på deras integritet?

NEJ! Jag skulle nog säga att det är mer en ursäkt för att man inte vill eller orkar bry sig. Det är för att skydda barnen från riktiga snedsteg som man har koll på vad de skriver, vem de chattar med och vilka bilder de sprider över hela världen.

Det gäller att bygga upp ett förtroende mellan barn och vuxna och det tror jag att vi som vuxna gör när våra barn är små - innan de kommer upp i tonåren. För om vi kommer då och försöker skapa ett förtroende så tror jag att vi börjar alldeles för sent.

Inte helt lätta frågor. Dessutom är alla våra härliga juveler olika. De reagerar olika. Men en sak har de gemensamt, de vill ha oss föräldrar där som föräldrar!

Vad har du för erfarenheter? Vad tycker du, ska man släppa alla tyglar och låta barnen klara sig själva eller ska man vara "hård men rättvis"?

 


 


fredag 31 augusti 2012

Om man säger att en sak är fel har man fobi då?

Just nu raser en debatt i pressen om islamofobi. Idag var organisationen SEA i skottgluggen i ett radioprogram i SR´s "Människor och tro". Lyssna gärna på det här.

Det här med exempelvis islamofobi är ganska intressant. Jag tror visst att det finns människor som är rädda för islam och muslimer utifrån en okunskap vilket i sin tur kan leda till generaliseringar och helt felaktiga uttalanden. Men detta ska inte sammanblandas med att föra en konstruktiv dialog där de olika "lägren" har olika åsikter.

Jag är själv kristen och har både som privatperson och som "grupp" blivit hånad, bespottad, feltolkad och beskylld för det mest anmärkningsvärda saker. Mig veterligen har aldrig de som gjort detta blivit anklagade för att lida av ´kristofobi´. Utan vi som kristna skall helt enkelt ta detta eftersom alla har rätt att säga sin mening och om jag har valt att tro på Bibeln och dess innehåll så får jag vara beredd på att bli ifrågasatt.

Men när någon för på tal att det förekommer saker som verkar annorlunda eller konstiga eller till och med mycket anmärkningsvärda inom exempelvis islam - då lider den personen av islamofobi!?

Om någon säger till mig att det har förekommit en massa dödande i kristendomens namn och kristna har betett sig dåligt så kan ju inte jag blunda för det och kalla den personen för kristofob. Det betyder ju inte heller att den personen vill kasta ut eller förkasta alla kristna pga detta, eller hur.

Och om någon nu säger att det har förekommit och till och med förekommer ex kvinnoförtyck inom islam eller att muslimer förföjer kristna så betyder ju inte det att man fördömer alla muslimer. Alla vet ju att det inte är alla som utför felaktiga handlingar utan det är vissa grupper som blir extrema inom sin tro.

Men det borde ju leda till att vi kan börja granska den trosåskådning som dessa grupper säger sig tillhöra och se om det är så att det finns grogrund till ett sådant beteende.

Man måste i detta kunna skilja på sak och person. Om jag säger att jag inte tycker om islam så betyder inte det per automatik att jag säger att jag hatar muslimer. Om jag kritiserar ett visst handlande av en person så betyder inte det heller per automatik att jag hatar den personen utan jag ogillar just det beteendet. Detta är väldigt stor skillnad!!

Nedan finner du några länkar till olika artiklar som har skrivits den senaste tiden i ämnet.


Blessings!



  

lördag 11 februari 2012

En arbetskväll för äktenskapet

Här om kvällen var jag och min fru Maria på en träff i Uppsala med andra personer som har engagerat sig i Levande Familjers arbete. Vi var ca 10 personer.

Det var verkligen så roligt att träffa andra som delar samma önskan om att få jobba för att stärka äktenskap i vårt land och tillsammans jobba för att få se en förändring i skilsmässostatistiken i vårt land.

Vi hade ett utbildningspass med Margaretha Nätterdal och sedan satt vi och diskuterade hur vi ska kunna komma igång med verksamheten i Uppsala. Det är mycket praktiskt som måste fungera runt ett sånt här arbete.

Och det är angeläget att vi kommer igång för det finns så många som vill ha hjälp i sina relationer. Och det bästa av allt - det finns hjälp att få!

Jag tänkte på det under kvällen vilken förmån det är att ha Gud med på sitt lag och speciellt när man jobbar med sådana här frågor där det ofta kan behövas övernaturliga mirakler för att få två personer som är på väg ifrån varandra att hitta tillbaka.

Jag hade förmånen att få vara med Lasse & Marie på bröllopsmässan i Stockholm för några helger sen. Där stannade många vid vår monter och det var så inspirerande att få prata med de som skulle till att gifta sig. En del sa att det var lite konstigt att vi stod där eftersom vi jobbade med samtal och som då oftast förknippas med problemlösningar i äktenskapet och det var inget som de paren tänkte på innan de gift sig, vilket är självklart. Men det var så roligt att få uppmuntra de att tänka sitt äktenskap som livslångt och visa på fördelarna om att vårda sitt äktenskap under vägen.

För jag tror att det är en av orsakerna till att så många säger att de "växer ifrån varandra". Under livet växer vi alla som människor och är man gift kan man faktiskt se till att man växer samman med sin partner och det med små medel.

Det gäller att ta vara på sin partner och "föda" kärleken. Detta kan ta emot i vårt ego, men det är värt priset. För priset för det motsatta, att skilja sig, är väldigt högt och kostsamt för många, speciellt om man har barn.

Än en gång vill jag säga till dig som har slitningar i relationen eller känner några som har det, kontakta levande familjer och prata med någon. Du når Levande Familjer här.

Kommentera gärna och/ eller berätta om något positivt i er relation.














lördag 28 januari 2012

Äktenskapet i fokus

Imorgon, söndag så har jag förmånen att vara med Levande Familjer på Bröllopsmässan på Grand Hotell i Stockholm. Det ska bli roligt att få träffa människor som är på väg att ingå äktenskap med varandra, se deras entusiasm, höra deras glädje och förväntan.

I fredags så läste jag en fråga och svar på DN.se, du kan läsa den här.

Det som slår mig när jag läser svaret är att Liria inte vill säga om personen i fråga ska skilja sig eller inte utan vill stå utanför och ge andra synvinklar. Men när hon väl ger nya synvinklar så kopplas de till personens negativa bilder av sitt nuvarande äktenskap. Personen vill inte skiljas av olika orsaker, men säger att hon känner att hon behöver hjälp.

Det som är en av Levande Familjers grundstenar är att det är ALDRIG OMÖJLIGT! Och när man utgår från det så blir arbetet med att rädda ett äktenskap helt annorlunda.

Man söker efter det som är positivt och vill stärka det i äktenskapet. Man kan inte "göda" det som är negativt. Självklart ska man inte och kan inte blunda för det som är problem men det kan vara så att det går att förändra sig och att även partnern kan ändra sig.

Det går att lägga på nya pinnar på brasan så att man håller lågan brinnande. Äktenskapet är ett livslångt byggande och lärande. Båda parter måste ge och ta. Åren som går färgar och slipar oss så vi måste alltid arbeta med äktenskapet för att det ska vara så bra som möjligt.

Det finns många sätt att göra det på. En sak som jag personligen verkligen vill rekommendera är boken " De fem kärleksspråken". En bok som hjälper er att bättre förstå varandra och varandras känslor och behov.

Om du känner någon som har problem eller som vill prata med någon så kontakta Levande Familjer.




söndag 13 november 2011

Då var kursen färdig!

Då var jag och min fru Maria klara med kursen hos Levande Familjer.

Jag har skrivit om det tidigare och måste säga det igen, den kursen kan jag verkligen rekommendera. Även om du inte vill bli rådgivare och arbeta med att samtala med andra par så är den värd att gå för egen del.

Det är verkligen värt att satsa på sitt äktenskap. Vi satsar pengar och tid på massa saker i livet: prylar, karriären osv. och det är väl inte fel så länge dessa saker inte äger oss, men äktenskapet är verkligen en division för sig.

När du investerar i ditt äktenskap så investerar du i din maka/ make och i dina barn om du har det. Det gör att du tittar på någon annan ån dig själv vilket är bra för att hålla egot i schack. Som Fil 2:4 säger: Se inte till ditt eget bästa utan på andras.

Äktenskapet och även kärnfamiljen, som Gud beskriver det i sitt ord, som man/kvinna/barn är under enorm press och attack i dag i vårt samhälle. Pressen att acceptera allt möjligt i kärlekens namn gör att denna bibliska grundtanke bleknar bort mer och mer.

Vi kan och måste våga stå för vad Bibeln säger om äktenskapet och familjen. Han är den som har skapat varje människa och Han är också den som vet vad som är bäst för oss.

Levande Familjer, som arrangerade kursen, gör ett gediget jobb för så många äkta par. Grundarna Lasse och Marie Nylén har hållit på i så många år och sett så mycket positiva resultat där det rent mänskligt har sett helt omöjligt ut men där Gud har gripit in och par som var på väg att gå skilda vägar finner varandra igen och vittnar om att nu har de det bättre än någonsin.

Mark. 10:27 "För människor är det omöjligt. Men inte för Gud. För Gud är allting möjligt."




fredag 4 november 2011

Ännu en artikel om alkoholens påverkan

Då kan vi igen läsa en artikel om hur alkoholen påverkar omgivningen. Jag har pratat med så många som säger att det inte är några problem: "Jag kan hantera mitt drickande" osv.

Men de runt omkring dig då?

Man vet inte alltid vilka personer man har runtomkring sig. Någon i ditt sällskap kanske inte är lika "stark" som du är. Den personens första öl kanske är dörröppnaren till dennes fördärv. Eller alkoholen kanske är den personens största problem, han/ hon kanske är en nykter alkolist och att då bli frestad att ta "bara en liten" kanske räcker för att personen ska falla tillbaka in i ett missbruk.

Och som artikeln beskriver så blir det svårare för barn och barnbarn (!) att förhålla sig till alkoholen i familjer där det dricks.

Vi måste kunna skapa en alkoholfri zon någonstans och ett bra ställe att börja tycker jag skulle vara kyrkan!

Vi har så mycket annat att fokusera på, vi borde kunna strunta i detta tillfälliga rus eftersom vi har en så mycket bättre källa att ösa ur.

Våga vägra alkohol!








fredag 21 oktober 2011

Myter att bryta


Åter till kursen som jag går hos Levande Familjer. Vi börjar komma in på upploppet nu, vi läser och studerar för fullt både böcker och LF eget studiematerial.

Det är så lärorikt och intressant. Vi har läst en bok som heter Kärlekens lösningar med Gary Chapman.

Den tar upp 4 myter som jag skulle vilja ge dig att tänka på.

1.     Min sinnesstämning beror på min omgivning
2.     Människor kan inte ändra sig
3.     Det finns bara 2 alternativ om någon upplever problem i relationen till sin partner; att finna sig i att leva olycklig eller att bryta upp
4.     Det finns hopplösa fall

Läs dessa påståenden en gång till och tänk efter, är det så eller måste det vara så?

Jag tror att vi ibland tänker på detta sätt både medvetet och omedvetet, det är som om dessa påståenden är en oskriven lag.

Men om vi är medvetna om dessa myter så kan vi försöka titta på dem från ett annat perspektiv – Tänk om det inte är som myterna säger eller om det går att ändra situationen från att verka vara så mörk till att bli ljus och att vi ser en utväg och lösning på problemet.

Ja, omgivningen har en stark påverkan på oss, men vi kan faktiskt bestämma oss för att den inte ska få styra min attityd. Det är inte alltid lätt men när vi är den som styr vår attityd och inte tvärtom så har vi kommit en bra bit på väg. Och när vi blir starkare och starkare så kan det faktiskt bli så att din positiva attityd styr din omgivning i rätt riktning.

”Man kan inte lära gamla hundar att sitta” eller människor kan inte ändra sig är en ganska vanlig attityd hos många tror jag. På detta skulle jag vilja svara med ett annat ”statement” från samma bok, ” Jag kan inte förändra andra men jag kan påverka andra. Genom hur vi handlar och behandlar andra så kan vi faktiskt påverka andra. Vi kan bara förändra oss själva men vi kan påverka andra att ta steg åt rätt håll. Det är en process som kan ta lång tid men det går!

Angående de två alternativen på punkt 3 så vill jag citera Mark 10:27 ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är ingenting omöjligt”. Det går att jobba igenom problem och komma ut starkare på andra sidan. Det finns en ”ge-upp” mentalitet i dagens samhälle som vi måste jobba emot.

Och det sista att det finns hopplösa fall, och just min partner är just ett hopplöst fall…

NEJ, bara för att det ser mörkt ut betyder inte det att ditt fall är hopplöst. Hoppet är det sista som lämnar oss säger man, och så är det.  Kämpa, tillsammans med andra, och du ska se att det finns hopp. Vi måste tro att det finns hopp för framtiden annars skulle det ju vara lika bra att bara strunta i alltihopa och lägga ner all verksamhet, men det gör vi ju inte – alltså finns det hopp.

 Det är inte lätt att ändra på sina livsmönster men det går. Var inte rädd att ta hjälp och pratat med någon, man blir att alltid starkare genom att vara två.

Var välsignad!

lördag 8 oktober 2011

Vi behöver värna om äktenskapet

Läser till min stora sorg om en predikant som nu har gift om sig för tredje gången i Världen Idag.
Ingen av oss är på något sätt förskonade mot attacker som vill splittra äktenskapet. Vi måste alla skydda våra äktenskap med all kraft, men hur?

Man hör ofta förklaringar som: Vi har växt ifrån varandra eller jag älskar honom/ henne inte längre. Kan det då vara så att vi har låtit oss "växa ifrån varandra" och vi har låtit kärlekens låga slockna?

Det är ju så att efter ett tag så försvinner de rosa molnen och förälskelsens brus försvinner och man möter "verkligheten". Då gäller det att ta hand om äktenskapet, lägga på lite ved på brasan för att hålla den brinnande.

En annan sak är att man inte ska utsätta sig själv för situationer där man har möjlighet att bli frestad. Man måste vara vaksam. Personen i artikeln har ju varit på resande fot väldigt mycket, långt hemifrån. Då gäller det att alltid vara på sin vakt och inte sätta sig i situationer som gör det lättare att bli frestad till att gå över gränserna.

Om det är så att kärleken håller på att "slockna" så får man kanske lära sig att prata den andres kärleksspråk vilket gör att man ger syre till elden så att den inte falnar:
Jag har i kursen jag läser läst en bok som är helt super när det gäller detta, den heter just "Kärlekens fem språk" och är skriven av Gary Chapman - Rekommenderas verkligen!! Den går att beställas via Levande familjers hemsida.

Jag läste i en annan bok att av de som en gång har skiljt sig så är det 60% risk att de skiljer sig igen och de som har skiljt sig två gånger, då är det 70% risk att de skiljer sig igen.

Om du har problem - Ta hjälp!

Alla går i genom svårigheter och har problem på olika sätt, men det är inte omöjligt att vända det till framgång. Det kan vara en lång och smärtsam väg tillbaka men det går.

Var välsignade!

torsdag 22 september 2011

Kurs hos Levande Familjer


Förra veckan var jag och Maria, min fru, på kurs hos LevandeFamiljer. Det var en kurs för att kunna hjälpa till som rådgivare i deras arbete.

Levande Familjer jobbar med att hjälpa par som har problem i deras relationer och vill skiljas. De har genom åren hjälpt många par som istället för att separera har ”hittat” varandra igen och fortsätter leva tillsammans och ser ett hopp och en framtid tillsammans.

Lasse och Marie som förestår Levande Familjer är ett helt fantastiskt par som verkligen brinner för detta arbete. Det var så styrkande att se och höra dem prata om hur de har hjälpt massa par och hur de verkligen har sett att bibelordet har varit helt sant:

"För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är allting möjligt." (Mark 10:27)


Kursen är två dagar. Första lördagen är det lektioner som går igenom deras vision och hur de arbetar och vad man kan möta som rådgivare. Man får 5 böcker som ska läsas och till det en pärm som går igenom deras arbete osv. Dettas har man 2 månader på sig att studera och sen träffas man igen och har prov på litteraturen.  Så just nu pluggas det hemma….

Detta är ett område som man kan se i Bibeln att Gud verkligen tar på allvar. Han har skapat familjen som en grundpelare i samhället och Hans plan är att familjen ska vara den grundpelaren i varje land.

Därför är det inte så konstigt när vi ser vårt sekulariserade samhälle försöka nedmontera familjen och rasera äktenskapet och marginalisera det.

Var välsignade

söndag 23 januari 2011

27 januari - Minnesdag över förintelsen

Sedan 1999 har den 27 januari varit en dag då vi officiellt hedrar de människor som slaktades i förintelsen under 2:a världskriget.

Idag i kyrkan hade vi förmånen att få lyssna till en av de som överlevde Hitlers gaskammare, Jakob Ringart. Du kan höra hans tal här.

Han var 14 år när han blev placerad i ghettot i sin stad i Polen. Han berättar om vad han fick vara med om och vad han var tvungen att bevittna som litet barn. Att höra dessa överlevandes berättelser är verkligen hjärtskärande.

Detta hände för 70 år sedan i en civiliserad värld. Hur kan något sådant ske?

Ja propagandan och lögnerna spreds på ett effektivt sätt. Man lärde barnen från tidig ålder att allt var judarnas fel. Judarna liknades vid djur, kryp och ohyra.

Kan du föreställa dig att du blir spottade på, hatad och förföljd bara för att du föddes till ett visst släkte. Det är fruktansvärt!

Minnesdagen ska också hjälpa oss att fatta mod att se till att det aldrig händer igen. Och inte kan väl något liknande hända i vårt upplysta och civiliserade samhälle, eller? Det var ju det som hände i Tyskland, det kan hända igen om vi inte vågar ställa oss upp på barrikaderna och ta strid mot detta.

Idag hör man judar säga att de känner sig otrygga och upplever samma hat som under 2:a världskriget - och de bor i Sverige!? De blir hånade, folk skriker glåpord efter de och de vågar inte visa eller säga att de är judar.

Vi måste stå upp för alla människors lika värde, det är en grundläggande rättighet för alla människor. Man kan inte klassa ut en människa för att han eller hon är född i ett visst land eller till ett visst folkslag.

Hur ska vi då kunna hjälpa till. Jag tror att en viktig sak är kunskap. Låt oss själva skaffa kunskap om vad som faktiskt hände, förstå på vilket sätt detta hat kunde spira och hur dessa judar upplevde detta.

Kunskap hjälper oss att förstå och ger oss möjligheten att ta ställning.

Ta ställning mot antisemitism och antisionism.


måndag 17 januari 2011

13 år snart 14...

Under julhelgen så kopierade jag över vårat bröllop från VHS till DVD. Ja det är väl "gammalt" med VHS men det var det som gällde på den tiden....hihi.

I sommar är det 14 år sedan jag och Maria gifte oss. Det är fantastiskt roligt att vara gift. Det är en gåva att ha en person vid sin sida att dela glädje och sorg med, att uppleva saker tillsammans med.

Det var väldigt roligt att se alla tal och spex som våra vänner gjorde för oss. All den tid och kärlek de la ned för att göra vår dag så speciell.

Det här med äktenskap är något som förstås är instiftat av Gud i första hand och då även en sak som det är mycket strid omkring. Det är väldigt många äktenskap som splittras i dagens samhälle. Dessvärre är det många kristna familjer som går samma väg. Är det så det ska vara eller finns det möjlighet att rädda äktenskap som är på väg att brista.

Jag tror till 100% att det går att rädda äktenskap som är på väg att brista!

Äktenskapet är ett beslut. Man kan inte bygga sitt äktenskap på känslor för då är det mycket svårare att hålla ihop eftersom ens känslor alltid kan spela en ett spratt. Det är ju så att de "rosa molnen" som man glider fram på i början av sitt äktenskap är inte alltid där. Efter ett tag så går äktenskapet in i en annan fas, det blir mer av en vardag.

Det är då det gäller att man inte tar varandra för självklart och att man lyxar till vardagen. Och om man underhåller sitt äktenskap hela tiden med jämna mellanrum så behöver det inte vara megastora grejer som man gör utan det är den där lilla extra tanken eller handlingen som gör att lågan hålls vid liv.

En person sa en gång att: "Om mannen alltid sätter kvinnan i första rummet och gör allt för henne och kvinnan alltid sätter mannen i första rummet och gör allt för honom så har man reducerat problem väldigt mycket".

Ett annat citat som jag har tagit fasta på är från en predikant som sa: "Du ska inte ens ha ordet 'skilsmässa' i din vokabulär för då är det inte en möjlig utväg för dig utan man måste lösa problemen på något annat sätt".

Jag tror att idag ses tyvärr skilsmässa som ett alternativ. Man slutar kämpa och väljer att gå den vägen.

Bön är alltid bra! Speciellt i ett äktenskap och i en familj. Om två personer som är på väg att skiljas börjar be tillsammans så är det något som drar de mot varandra istället för att dras ifrån varandra.

The one´s that pray togheter - Stay togheter!

Sen tror jag också att det är viktigt att våga ta hjälp. Det är inte ett svaghetstecken att be om hjälp utan bevis på ett mod. Det finns personer och organisationer som är duktiga på att hjälpa till, ta den hjälpen!

Och om det har gått så långt att man har barn tillsammans så är det av största vikt att man verkligen gör allt för att hela sitt äktenskap för barnens skull. När det finns barn med i bilden är det alltid de som får lida mest, eftersom de faktiskt är helt oskyldiga.

Nedan finns länkar som kan vara till hjälp:

Levande familjer
Delad Glädje - dubbel glädje (bok)


Var välsignade!

onsdag 29 december 2010

Att ge och inte bara att få!

God fortsättning alla kära vänner!

Hoppas att ni har haft en skön och avkopplande jul. Själv så hade vi en lugn julhelg med min mamma och mina svärföräldrar på besök.

En sak som hör julen till, speciellt om man har barn, är julklapparna under granen. Det var så härligt att se våra barn prata om, tänka på och pirrigt gå runt granen och titta på julklapparna. Jag kommer ihåg hur spännande det var när man var liten med att få julklappar.

I år bestämde jag och Maria att barnen skulle få en liten förståelse för orden "det är saligare att ge än att få".

Vi sa åt de att de skulle få pengar av oss för att köpa julklappar åt oss och åt farmor och mormor och morfar. Det var så roligt att se de när de började planera vad de skulle köpa åt alla. De funderade ärligt och uppriktigt på vad de olika personerna gillar och vad de kunde bli glada över att få.

Sedan bar det av ut i affärerna. Barnen köpte verkligen med hjärtat. Väl hemma började de slå in klapparna med väldig omsorg. De pyntade paketen med snören och med dekorativa stjärnor.

De skrev lapparna själva - de gjorde allt!

Det var verkligen roligt att se barnens glädje när de såg hur glada alla blev för deras julklappar. Och några kommentarer från barnen var också att det var så roligt att få ge och se andras glädje.

Vi alla måste inse hur välsignat det är att ge till andra. Som någon har sagt "delad glädje är dubbel glädje". Att ge sig för andra är en grundpelare i det kristna livet. Hela Bibeln andas givande. Självklart är den största gåvan Jesus Kristus, som kom till oss från sin far.

Avsluta detta år bra - ge av dig själv till någon annan. Det behöver inte vara stort eller dyrt bara från hjärtat.

Glöm aldrig bort att DU är värdefull!

Be blessed

lördag 27 november 2010

Kina detta fantastiska land - Del 2

När vi var i Inre Mongoliet så blev vi inlåsta i en lägenhet. Vi skulle egentligen träffa en massa folk på olika ställen, men vår vänner var rädda att polisen skulle få reda på det så vi fick vara i lägenheten i tre dagar och så kom alla de kinesiska ledarna till oss.

Vid 15.00 tiden en av dagarna knackade det på dörren och in kommer en 68 årig äldre man. Han sätter sig bredvid mig i den nedsuttna skinnsoffan som jag tillbringade nästan all vaken tid i när vi var där....

Han hälsar på oss och börjar berätta en historia direkt.

Han berättade att han någon vecka tidigare hade varit inne i en by och predikat evangelium. Han knackad epå hos en familj och fick komma in och prata. Det var en son och en kvinna i huset. Den äldre mannen frågade pojken om var hans pappa var. Då svara pojken: -Pappa är i sovrummet, i sängen. Han är lam. Han har varit lam i 8 år.

Då går den äldre farbrorn in i sovrummet och böjer knä bredvid sängen och börjar be för pappan. Och
omedelbart reser sig pappan upp för första gången på 8 år - totalt helade från sin förlamning - Prisat vare Herrens underbara namn!

När den äldre mannen som satt bredvid mig i soffan hade berättat den historien så började han prata om något annat som om inget speciellt hade hänt.

Det var inte så att han på något sätt förminskade sin historia eller det under som Jesus hade gjort utan det var bara så att det var vanligt att det hände!

Som sagt, vi i väst vet var i Bibeln det står om att Gud vill hela alla, men kineserna vet att det funkar. De har inget annat att lita på än Guds ord och därför har de en barnalik tro på Gud och på att det Han säger i Bibeln stämmer och så sätter de sin tro till det, och massor av mäktiga mirakler sker i Kina bland de kristna.

Sedan sa den äldre farbrorn att han hade gått hela vägen för att komma till oss och att han hade startat klockan 05.00 på morgonen.
Men.....undrade jag, du kom ju klockan 15.00??

Ja, sa han, jag har gått i 10 timmar för att jag hörde att ni skulle komma så nu är jag här för att höra er undervisning. Så börja du sa han till mig och tittade mig i ögonen.

Jag tänkte för mig själv, att det är jag som ska lyssna på dig gamle man!! Tänk dig, 68 år och han gick i 10 timmar. I Sverige blir vi pensionärer vid 65!?

Att se den hunger till Guds ord och deras överlåtelse till sitt kristna liv var helt enormt att få uppleva. Det fanns ingen bitterhet, ingen besvikelse och inget gnäll. Bara en enorm tro på Jesus och på Bibeln.

Att höra deras berättelser om hur de blir fängslade och slagna av polisen för sin tro är hjärtskärande. De får utså mycket förföljelse i sin rätta bemärkelse, och ändå vill de inget hellre än att följa Jesus hela vägen. De skulle aldrig lämna sin tro, och det liv de har fått som nyfödda kristna.

Vi har verkligen mycket att lära av dessa trossyskon.

I våra sammanhang pratar vi ibland om alla trosmänniskor som har gått före oss till himlen. Vi nämner ofta namn på kända predikanter som har gjort mycket för Herren hår på jorden. Men jag tror att når trosmänniskorna stiger fram i himlen en gång så kommer det vara många personer som vi aldrig har hört talas om. Män och kvinnor från Kina, Indien, Afrika osv som i hela sina liv levt för Herren och gjort underverk hela sina liv i det fördolda. De kommer aldrig glömmas bort av vår far!

Låt oss aldrig sluta kämpa den goda kampen!

Var välsignade!

lördag 20 november 2010

Kina detta fantastiska land

Kära vänner!

I några blogg inlägg ska jag skriva lite om några resor som jag har gjort i Kina. Jag har alltid älskat Kina. Landet, maten, kulturen och språket. Jag har under flera år pluggat kinesiska på kvällskurser. Det har jag haft en del nytta av när jag har varit där.

Det är ju inte så att jag kan ha en djupare teologis
k diskussion precis, men jag kan beställa lite mat, åka buss och fråga lite olika saker. Kineser blir ofta väldigt glada när en västerlänning kan prata lite kinesiska.

Min första resa gjorde jag när jag jobbade med en kanadensisk organisation som heter World Serve. Det var helt fantastiskt, jag kommer ihåg när jag satt på planet och insåg att jag faktiskt var på väg till Kina - då kom
tårarna. En dröm som Herren lät gå i uppfyllelse.

Den resan var kantad med en del olika utmaningar. Min första utmaning kom redan på flygplatsen så mitt baggage inte kom fram. Vi skulle åka samma dag till Inre Mongoliet med nattåg. Det gjorde att jag var tvungen att gå och köpa lite kläder och det var inte lät ska jag säga. Skjortorna som jag hittade satt som ett smäck!! Och kalsongerna var i något slags
silkesmaterial....ljusblåa mintgröna och en blek gul färg....och inte direkt sköna....

Som tur var så skulle vi komma tillbaka till Beijing efter ca en vecka och då hade min väska kommit till hotellet.

Att åka nattåget var också en upplevelse. Små vagnar men ändå ganska sköna sängar. Alla tittade på en som om man var en utomjording. Så fort vi pratade engelska så var det en hop av människor som ställde sig runt om oss för att lyssna. De var så nyfikna.

Jag kom ihåg att jag lägg i min sovslaf och förberedde min predikan. Vad ska man predika om i Kina.

Mitt första förslag var tro, men tro är det enda dessa kineser lever av annars skulle de inte klara av sin vardag i kommunist-Kina.
Mitt andra förslag var att predika om helande, men det är ju vardagsmat för många av våra trossyskon i Kina. Inte för att de tar lätt på det men eftersom det står i Bibeln så gör de så och det fungerar. Vi vet var det står i Bibeln - de vet att det fungerar! En liten skillnad....

Men det blev en blandning av lite olika saker i mina predikningar i Inre Mongoliet.

När vi kom fram så fick jag en biljett av vår tolk som visade att vi hade betalat tåget, den skulle de riva vid utgången på stationen. Sen sa tolken att jag inte fick prata med någon för det skulle göra att vi kanske fick för mycket uppmärksamhet och det ville vi inte ha. Det var så mycket folk på stationen att man nästan inte behövde gå själv utan man fördes bara fram av folkmassan.

Framför mig såg jag tanten som skulle ta biljetten, en riktig "surkart". Hon såg så arg och barsk ut.
Och när jag skulle förbereda mig och ta fram biljetten så hittade jag den inte...

Jag letade FEBRILT i alla fickorna men hittade inte biljetten. Jag blev alldeles kallsvettig och tänkte hur ska jag förklara att jag inte har någon biljett och speciellt om jag inte ska prata med någon för att inte få uppmärksamhet!? Och tolken och chefen hade hamnat ganska långt framför mig så jag kunde inte prata med de heller - jag var själv. Och jag ville inte ställa till med mer problem eftersom jag hade redan försenat resan pga mitt baggageproblem dagen innan.

Och folkmassan pressade på så fort...

Jag bad till Gud: "Gud, om du aldrig har gjort ett mirakel så ber jag att du gör ett nu och göra det snabbt för jag behöver det!"

NÄr det sen blev min tur så visste jag verkligen inte vad jag skulle göra. Så när jag stod framför tanten så vänder jag mig emot henne och helt oförberett(från min sida) säger jag: Ni hao, Wo shi Ruidian ren = Hej jag är svenk.

Och tanten som hela tiden hade varit så sur, arg och barsk började skratta massor så hon glömde helt enkelt att fråga efter min biljett och lät mig bara passera.

Där stod jag utanför perrongen och sa för mig själv "TACK GUD FÖR ATT DU ALLTID HÖRA MIG NÄR JAG BER"

Det var ett kvalitativt mirakel.

Efter det skulle vi åka och träffa olika människor och det ska jag berätta mer om i nästa blogg inlägg.

lördag 13 november 2010

De kristna i Irak

Vi måste ställa upp!

Vi måste göra vår röst hörd för våra syskon i Irak. De slaktas bara för att de är kristna. Nu har tom svensk media börjat nämna det vid sina rätta ord - mord, slakt osv. Det är alltid fruktansvärt när människor tror att de kan få bestämma över andra människor om de ska få leva eller dö bara för att de "inte passar in" i deras samhälle.

Här om dagen så citerade en reporter någon från Al-Qaida som sa att alla kristna som befinner sig i Irak är lovliga byten att mörda.

Många tidningar och kyrkor gör nu namninsamlingar för att påverka våra politiker att se till så att Sverige inte skickar hem människor till Irak.

Låt oss alla skriva på och på det sättet göra något för dessa syskon. Nedan hittar du ett par länkar:

Dagen - namnunderskrift

Världen Idag - namnunderskrift

Var välsignade!

onsdag 3 november 2010

Testblogg

Hej!

Testar att blogga från mobilen! Jag var på utbildning igår om vad som kommer att ske inom den mobila världen. Vi pratade om att vi gör mer och mer genom mobilen, vi lever mer och mer genom mobilen. Mycket av detta tog förståss fart med att iPhonen kom.

Mycket är ju bra men jag kan tycka att det finns
risker med allt "social networking" som sker nu. Vi får aldrig tappa bort den vanliga kontakten med människor.

Men det är ju roligt också att kunna göra så mycket med mobilen och datorn och ta världen närmare hem.

Så glöm aldrig dina medmänniskor runt omkring dig. Idag kan det vara någon som behöver en klapp på axeln och det går inte att göra genom facebook.


Vi hörs senare!
BlogBooster-The most productive way for mobile blogging. BlogBooster is a multi-service blog editor for iPhone, Android, WebOs and your desktop