Kina detta fantastiska land - Del 2

När vi var i Inre Mongoliet så blev vi inlåsta i en lägenhet. Vi skulle egentligen träffa en massa folk på olika ställen, men vår vänner var rädda att polisen skulle få reda på det så vi fick vara i lägenheten i tre dagar och så kom alla de kinesiska ledarna till oss.

Vid 15.00 tiden en av dagarna knackade det på dörren och in kommer en 68 årig äldre man. Han sätter sig bredvid mig i den nedsuttna skinnsoffan som jag tillbringade nästan all vaken tid i när vi var där....

Han hälsar på oss och börjar berätta en historia direkt.

Han berättade att han någon vecka tidigare hade varit inne i en by och predikat evangelium. Han knackad epå hos en familj och fick komma in och prata. Det var en son och en kvinna i huset. Den äldre mannen frågade pojken om var hans pappa var. Då svara pojken: -Pappa är i sovrummet, i sängen. Han är lam. Han har varit lam i 8 år.

Då går den äldre farbrorn in i sovrummet och böjer knä bredvid sängen och börjar be för pappan. Och omedelbart reser sig pappan upp för första gången på 8 år - totalt helade från sin förlamning - Prisat vare Herrens underbara namn!

När den äldre mannen som satt bredvid mig i soffan hade berättat den historien så började han prata om något annat som om inget speciellt hade hänt.

Det var inte så att han på något sätt förminskade sin historia eller det under som Jesus hade gjort utan det var bara så att det var vanligt att det hände!

Som sagt, vi i väst vet var i Bibeln det står om att Gud vill hela alla, men kineserna vet att det funkar. De har inget annat att lita på än Guds ord och därför har de en barnalik tro på Gud och på att det Han säger i Bibeln stämmer och så sätter de sin tro till det, och massor av mäktiga mirakler sker i Kina bland de kristna.

Sedan sa den äldre farbrorn att han hade gått hela vägen för att komma till oss och att han hade startat klockan 05.00 på morgonen.
Men.....undrade jag, du kom ju klockan 15.00??

Ja, sa han, jag har gått i 10 timmar för att jag hörde att ni skulle komma så nu är jag här för att höra er undervisning. Så börja du sa han till mig och tittade mig i ögonen.

Jag tänkte för mig själv, att det är jag som ska lyssna på dig gamle man!! Tänk dig, 68 år och han gick i 10 timmar. I Sverige blir vi pensionärer vid 65!?

Att se den hunger till Guds ord och deras överlåtelse till sitt kristna liv var helt enormt att få uppleva. Det fanns ingen bitterhet, ingen besvikelse och inget gnäll. Bara en enorm tro på Jesus och på Bibeln.

Att höra deras berättelser om hur de blir fängslade och slagna av polisen för sin tro är hjärtskärande. De får utså mycket förföljelse i sin rätta bemärkelse, och ändå vill de inget hellre än att följa Jesus hela vägen. De skulle aldrig lämna sin tro, och det liv de har fått som nyfödda kristna.

Vi har verkligen mycket att lära av dessa trossyskon.

I våra sammanhang pratar vi ibland om alla trosmänniskor som har gått före oss till himlen. Vi nämner ofta namn på kända predikanter som har gjort mycket för Herren hår på jorden. Men jag tror att når trosmänniskorna stiger fram i himlen en gång så kommer det vara många personer som vi aldrig har hört talas om. Män och kvinnor från Kina, Indien, Afrika osv som i hela sina liv levt för Herren och gjort underverk hela sina liv i det fördolda. De kommer aldrig glömmas bort av vår far!

Låt oss aldrig sluta kämpa den goda kampen!

Var välsignade!