torsdag 5 februari 2009

Vill du hjälpa mig i min lilla undersökning....?

Godkväll!

I detta inlägg ska jag försöka få igång en debatt. Hjälp mig gärna med dina kommentarer och inlägg!

Jag ska ta upp ett ämne som, om man kan säga så, ligger mig "varmt" om hjärtat - alkohol. Ett ämne som kan vara och är kontroversiellt i vissa kristna läger.

En sak som jag tror att alla kan säga ja till är att för mycket alkohol är skadligt. Inte bara för den person som är slav under alkoholen utan väldigt ofta för nära och kära runt omkring den personen. Men vad är för mycket??? Detta har det disskuterats om i alla tider, och kyrkan har i väckelstider varit den plats där man genom den helige Andes kraft kunnit bli fri från sin börda.

Men idag känns det som om det finns en större acceptans för alkohol inom vissa kristna krestar. Är det så? Har vi varit för hårda och alldeles för strikta i denna fråga? Ska vi acceptera "ett litet glas" här och "några öl" där? varje människa är ju ansvarig för sitt eget liv.....

Eller, ska vi som kristna visa på att det finns en plats där det är helt fritt från alkohol och det är i kyrkan och i våra egna familjer. Ska vi på detta sätt visa att man faktiskt kan leva, ha roligt och trevligt utan att dricka? Du som läser detta har kanske egna erfarenheter av alkohol, Antingen själv eller genom någon närstående. Kan inte du hjälpa till i denna debatt?

Vad är rätt och vad är fel?

Jag kommer framöver koppla olika artiklar till mina inlägg och jag ska be några personer om att göra några inlägg för att föra upp debatten på bordet.

Låt inte tangenterna vara orörda. Skriv!

Jag ser fram emot att höra från Dig!

Mina personliga åsikter kommer komma fram under debatten......

Emanuel

söndag 1 februari 2009

Låt mig få presentera en gudsman och en gudskvinna

Godkväll!

Det skrivs en del om Gudsmän som faller eller som trampar snett, men jag skulle vilja presentera dig för ett par som jag känner som är sådana underbara föredömen!

De heter Frank och Leena Arthur. En del av er kanske känner dessa personer, en del av er vet kanske inget om dem. Jag hade förmånen att få jobba med Frank och Leena i två år. Det var på många sätt två av de bästa åren i mitt yrkessamma liv. Jag fick lära mig så mycket och se så mycket av vad Gud gör utöver världen genom olika organisationer.


Frank och Leena bor i Sverige strax utanför Uppsala. Om man ska ge Frank ett synonymnamn skulle det vara "Mr Book". Böcker, i alla dess former, som förmedlar Guds ord är hans stora passion och drivkraft. När jag jobbade med honom så jobbade vi tillsammans med en kanadensisk organisation som tryckte biblar till Kina och en barnbok som heter "The Most Important Story Ever Told". Då fanns boken på över 70 språk, idag har den passerat 100 tror jag.


Frank är verkligen i sanning en gudsman. Han gör sig alltid beroende av Gud i alla situationer. En man som han med sin erfarenhet skulle lätt kunna lita på sin egen kunskap och förmåga men lägger allt i Guds händer, vilket är en Gudsmans kännetecken.


En av alla de saker som jag fick lära mig nör jag jobbade med Frank var att det finns så många organisationer där ute som gör massor för Gud! Organisationer som jag aldrig hade hört talas om. Det är ibland lätt att tro att "vi har det...."

Men att få se och höra människor från alla dessa organisationer berätta om vad de gör och vad Gud gör genom dessa är helt fantastiskt. Vår Gud är stor, och det är verkligen sant att Han kan utvälja vadhelst som är smått och göra något stort av det.


Frank och Leena jobbar nu tillsammans med egna projekt. Leena jobbar med ett projekt som förser ryska judar med Guds ord. Hon är nog en av de mest ödmjuka människsor som jag har träffat.


Nedan kan du läsa om deras projekt. Läs och låt dig inspireras av två underbara Gudsmänniksor som gör massor för Gud över hela världen.


MediaServe

Biblar till Kina

The Omega Project

lördag 31 januari 2009

Du som vill påverka - var sitter du?

Igår var jag med mina barn på Fyrishov och badade hela kvällen - riktigt roligt!

Där träffade jag en kompis och vi satt i en av poolerna och snackade när våra barn lekte. Han sa en sak som jag har funderat en del över:

"Om du vill vara med och påverka så kan du inte sitta på läktaren och gnälla, du måste vara med och bära frukt - då kommer folk att lyssna på dig."

Det ligger väldigt mycket i det han säger, eller hur!?

Det finns många som på ett sätt sitter på läktaren och gnäller och sen undrar varför ingen lyssnar.... Vi kan alla ha varit där att vi har stått på sidan och inte alltid varit så engagerade, men det går att ändra på.
Det är inte fel att ha frågor eller tycka att något som händer i ett sammanhang är konstigt eller fel. Det som kan bli fel är i vilken attityd vi ställer frågorna eller hur vi framför våra undringar.

Har du en fråga/ undring och ställer den i en ödmjuk ton så tror jag att det är få personer som inte skulle svara på det.
Jag pratade med en kollega för ett tag sen om detta. Både han och jag kan ibland ställa massa frågor på det som sägs från cheferna för att vi verkligen vill förstå och kunna stå för det ut mot våra kunder. Och om man då inte får svar så kan det ibland kännas som om det som sägs inte alltid är helt igenomtänkt. Därför tror jag att det är viktigt för oss alla att tänka igenom det vi säger så vi vet att det "håller". Det kanske skulle göra att vi säger mycket mindre till varandra....

Ha en underbar dag!

Emanuel

onsdag 28 januari 2009

Minnesdag för de som omkom under förintelsen

Jag har precis lyssnat färdigt på alla talare som på Livets Ord, idag, hedrade minnet av de judar som omkom under förintelsen. Lyssna gärna själv här.

Vilken historia detta folk har haft och vilka öden. Man kan inte annat än känna med dessa människor. Detta är en historisk tragedi som ALDRIG får upprepas. Men då måste du och jag göra något. Nedan följar några egna tankar och en del citat från kvällens talare.

Ulf Ekman: "Vad vore vi idag utan deras (judarnas) tro och deras skrifter"

En av talarna var Cecilia Wikström (Fp). Med sådana personer i riksdagen har Sverige en framtid. Hon vågar tala och är inte tyst!
Du och jag får inte vara tyst. Varthelst antisemitismen visar sig så måste vi våga stå upp för sanningen. Tystnaden är farlig. Den kan bereda väg för historien att upprepa sig.

En annan talare, Franz T. Cohn berättade om sin familj och deras umbäranden. Att se och höra en överlevare är rörande och respektingivande. Att en person som har upplevt så mycket hat kan stå upp och berätta utan att hata tillbaka är ett enda stort mirakel.

Sedan hade Livets Ord besök av Israels ambassadör, Mr. Benny Dagan. Det första han sa var att "jag vet att vi kan räkna med er" (LO). Han blev abrupt avbruten av ngr. personer som började skrika och vill störa. Då ställde sig alla människor upp i lokalen och började spontant sjunga -Vi välsignar Dig Israel, tills personerna hade lämnat lokalen. Ambassadörens direkta kommentar var: "Jag sa ju att vi kunde räkna med er"

Alla kan inte gör allt men alla kan göra någonting. Du och jag kan bestämma oss för att stå för sanningen och inte vara tysta. Låt oss be om mod att våga tala när det hettar till kring detta ämne, på vilken plats det än sker.

Jag är stolt att säga:

Jag älskar det Judiska folket & jag ber om frid över Jerusalem.

Emanuel

måndag 26 januari 2009

Blockera, blockera inte....

Debatterna går höga runt om i bloggvärlden. Man kan sitta i sitt hem framför datorn och tycka om allt möjligt och omöjligt. Att man inte möter en person öga mot öga gör att en del personer vågar ta i när man säger sin mening och för en del innebär "det dolda" att man kanske vågar säga sin mening överhuvudtaget.

En del debatter tenderar att gå över styr. Man kanske väljer hårdare uttryck än vad brukligt är. Ibland så får man inte de svar man vill ha och då tar man i eller så får man inte svar på sina frågor vilket upprör en del känslor.

Jag tycker att vi borde kunna "dämpa" debattens tonläge i många fall. Vi måste trots våra "rätta" argument vara så pass känsliga för den personen via debatterar med att vi använder ett vårdat och korrekt språk.

Sedan bör det ju inte vara så att när man har gett sig ut i bloggvärlden för att debattera, att man undviker att svara på konkreta och relevanta frågor. Har man startat en debatt så kan det ibland kännas som lite obligatoriskt att svara om man ex. har varit otydlig eller om man har skrivit något i vetskap om att det är lite provocerande.


Man brukar säga att det är aldrig ens fel att två träter och det kan väl gälla även här. Man får ge och ta. Men om man beter sig sjyst så har man all rätt att få samma behandling tillbaka.

Att sitta och kasta paj på varandra gör ju ingen nytta. Att vara den som kommer med det fyndigaste "påhoppet" hjälper inte heller någonting. Låt oss sluta kasta sand på varandra och ta tillbaka debatten till kärnfrågorna. För som det är nu så har en del debatter spunnit upp sig så i varv att det som nu debatteras är saker som är helt irrelevanta till frågans ursprung.

Låt oss använda bloggvärlden till att föra en sund debatt om det vi tycker är av värde och låt oss alltid tänka på att bakom varje bloggsite sitter en människa av kött och blod, som är värd all respekt och som också skall respektera andra.

Några små tankar om en stor värld!

Emanuel

söndag 25 januari 2009

Nu var det länge sedan igen....

Då var man tvungen att skriva det igen....

....att det var länge sedan man var ute och bloggade.

Jag ska göra ett nytt försök att komma igång igen, och varför det?
Jo, för nu blixtrar det i bloggosfären.

Det finns en del saker som jag skulle vilja kommentera och skriva om, både "seriöst" och mindre seriöst. De saker jag skulle vilja skriva om är dessa:

1. Enheten som det skrivs så mycket om från alla håll och kanter
2. Israel som ligger mig varmt om hjärtat
3. Bloggandet som fenomen

Ja, det är en del stora ämnen, men det kan bli kul.

tisdag 19 augusti 2008

Länge sedan......

Hej alla vänner!

Nu var det verkligen LÄNGE sedan jag var här och skrev. Varför denna långa frånvaro - ja, jag vet inte riktigt, men slöhet är en stor bidragande orsak. Jag har istället varit ute och läst en del andras bloggar och blivit inspirerad att börja igen.

En del av de som jag har läst är: Ulf Ekman, David Nyström osv.

Det har förhandlats olika ämnen i olika tonfall, vilket är bra. Det är väl bra om diskusioner förs om de är på en sund nivå.

Vi har i församlingen haft en bra konferens - Europakonferensen i Uppsala. John Bevere, en härlig förkunnare från USA var och hälsade på oss. Hans glada och inspirerande sätt att få folk att vilja leva mer helgat är otroligt fräscht att få bevittna.

Sedan har det ju hänt tråkigheter "igen".

Todd Bentley, ledare för väckelsen i Lakeland skall enl. alla uppgifter ha "strulat till det". Jag tänker inte prata om Todd som speciell händelse, men om händelserna i allmänhet.

Det är så tråkigt att fler av dessa andliga ledare faller. De är självklart "bara" människor, men det som gör så ont är att de kan falla, gå ifrån sin familj osv "på grund av" sin tjänst för Herren.

Det måste ju finnas ett sätt att tjäna Herren utan att det ska leda till förfall, eller?

Självklart finns det det. Det är många andliga ledare som klarar det.

Men jag skulle bara vilja lämna en tanke med dig:

Tänk att du står inför Jesus vid pärleporten och Jesus säger:

- Ja, det är fantastiskt att du har med dig xxx antal personer från Indien som har blivit frälsta och att du dessutom har hjälpt xxx antal kineser att bli frälsta, MEN, var är dina egna barn??

Jag vill inte höra det!

Låt oss stanna upp och fråga oss var vi är, var vi är på väg och är Jesus en del av min egen vardag. Låt oss söka Jesus och Hans vilja i ordet och bli starkare i Hans välsiga kraft.

Gud välsigne Dig!