fredag 4 november 2011

Ännu en artikel om alkoholens påverkan

Då kan vi igen läsa en artikel om hur alkoholen påverkar omgivningen. Jag har pratat med så många som säger att det inte är några problem: "Jag kan hantera mitt drickande" osv.

Men de runt omkring dig då?

Man vet inte alltid vilka personer man har runtomkring sig. Någon i ditt sällskap kanske inte är lika "stark" som du är. Den personens första öl kanske är dörröppnaren till dennes fördärv. Eller alkoholen kanske är den personens största problem, han/ hon kanske är en nykter alkolist och att då bli frestad att ta "bara en liten" kanske räcker för att personen ska falla tillbaka in i ett missbruk.

Och som artikeln beskriver så blir det svårare för barn och barnbarn (!) att förhålla sig till alkoholen i familjer där det dricks.

Vi måste kunna skapa en alkoholfri zon någonstans och ett bra ställe att börja tycker jag skulle vara kyrkan!

Vi har så mycket annat att fokusera på, vi borde kunna strunta i detta tillfälliga rus eftersom vi har en så mycket bättre källa att ösa ur.

Våga vägra alkohol!








fredag 21 oktober 2011

Myter att bryta


Åter till kursen som jag går hos Levande Familjer. Vi börjar komma in på upploppet nu, vi läser och studerar för fullt både böcker och LF eget studiematerial.

Det är så lärorikt och intressant. Vi har läst en bok som heter Kärlekens lösningar med Gary Chapman.

Den tar upp 4 myter som jag skulle vilja ge dig att tänka på.

1.     Min sinnesstämning beror på min omgivning
2.     Människor kan inte ändra sig
3.     Det finns bara 2 alternativ om någon upplever problem i relationen till sin partner; att finna sig i att leva olycklig eller att bryta upp
4.     Det finns hopplösa fall

Läs dessa påståenden en gång till och tänk efter, är det så eller måste det vara så?

Jag tror att vi ibland tänker på detta sätt både medvetet och omedvetet, det är som om dessa påståenden är en oskriven lag.

Men om vi är medvetna om dessa myter så kan vi försöka titta på dem från ett annat perspektiv – Tänk om det inte är som myterna säger eller om det går att ändra situationen från att verka vara så mörk till att bli ljus och att vi ser en utväg och lösning på problemet.

Ja, omgivningen har en stark påverkan på oss, men vi kan faktiskt bestämma oss för att den inte ska få styra min attityd. Det är inte alltid lätt men när vi är den som styr vår attityd och inte tvärtom så har vi kommit en bra bit på väg. Och när vi blir starkare och starkare så kan det faktiskt bli så att din positiva attityd styr din omgivning i rätt riktning.

”Man kan inte lära gamla hundar att sitta” eller människor kan inte ändra sig är en ganska vanlig attityd hos många tror jag. På detta skulle jag vilja svara med ett annat ”statement” från samma bok, ” Jag kan inte förändra andra men jag kan påverka andra. Genom hur vi handlar och behandlar andra så kan vi faktiskt påverka andra. Vi kan bara förändra oss själva men vi kan påverka andra att ta steg åt rätt håll. Det är en process som kan ta lång tid men det går!

Angående de två alternativen på punkt 3 så vill jag citera Mark 10:27 ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är ingenting omöjligt”. Det går att jobba igenom problem och komma ut starkare på andra sidan. Det finns en ”ge-upp” mentalitet i dagens samhälle som vi måste jobba emot.

Och det sista att det finns hopplösa fall, och just min partner är just ett hopplöst fall…

NEJ, bara för att det ser mörkt ut betyder inte det att ditt fall är hopplöst. Hoppet är det sista som lämnar oss säger man, och så är det.  Kämpa, tillsammans med andra, och du ska se att det finns hopp. Vi måste tro att det finns hopp för framtiden annars skulle det ju vara lika bra att bara strunta i alltihopa och lägga ner all verksamhet, men det gör vi ju inte – alltså finns det hopp.

 Det är inte lätt att ändra på sina livsmönster men det går. Var inte rädd att ta hjälp och pratat med någon, man blir att alltid starkare genom att vara två.

Var välsignad!

lördag 8 oktober 2011

Vi behöver värna om äktenskapet

Läser till min stora sorg om en predikant som nu har gift om sig för tredje gången i Världen Idag.
Ingen av oss är på något sätt förskonade mot attacker som vill splittra äktenskapet. Vi måste alla skydda våra äktenskap med all kraft, men hur?

Man hör ofta förklaringar som: Vi har växt ifrån varandra eller jag älskar honom/ henne inte längre. Kan det då vara så att vi har låtit oss "växa ifrån varandra" och vi har låtit kärlekens låga slockna?

Det är ju så att efter ett tag så försvinner de rosa molnen och förälskelsens brus försvinner och man möter "verkligheten". Då gäller det att ta hand om äktenskapet, lägga på lite ved på brasan för att hålla den brinnande.

En annan sak är att man inte ska utsätta sig själv för situationer där man har möjlighet att bli frestad. Man måste vara vaksam. Personen i artikeln har ju varit på resande fot väldigt mycket, långt hemifrån. Då gäller det att alltid vara på sin vakt och inte sätta sig i situationer som gör det lättare att bli frestad till att gå över gränserna.

Om det är så att kärleken håller på att "slockna" så får man kanske lära sig att prata den andres kärleksspråk vilket gör att man ger syre till elden så att den inte falnar:
Jag har i kursen jag läser läst en bok som är helt super när det gäller detta, den heter just "Kärlekens fem språk" och är skriven av Gary Chapman - Rekommenderas verkligen!! Den går att beställas via Levande familjers hemsida.

Jag läste i en annan bok att av de som en gång har skiljt sig så är det 60% risk att de skiljer sig igen och de som har skiljt sig två gånger, då är det 70% risk att de skiljer sig igen.

Om du har problem - Ta hjälp!

Alla går i genom svårigheter och har problem på olika sätt, men det är inte omöjligt att vända det till framgång. Det kan vara en lång och smärtsam väg tillbaka men det går.

Var välsignade!

torsdag 22 september 2011

Kurs hos Levande Familjer


Förra veckan var jag och Maria, min fru, på kurs hos LevandeFamiljer. Det var en kurs för att kunna hjälpa till som rådgivare i deras arbete.

Levande Familjer jobbar med att hjälpa par som har problem i deras relationer och vill skiljas. De har genom åren hjälpt många par som istället för att separera har ”hittat” varandra igen och fortsätter leva tillsammans och ser ett hopp och en framtid tillsammans.

Lasse och Marie som förestår Levande Familjer är ett helt fantastiskt par som verkligen brinner för detta arbete. Det var så styrkande att se och höra dem prata om hur de har hjälpt massa par och hur de verkligen har sett att bibelordet har varit helt sant:

"För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är allting möjligt." (Mark 10:27)


Kursen är två dagar. Första lördagen är det lektioner som går igenom deras vision och hur de arbetar och vad man kan möta som rådgivare. Man får 5 böcker som ska läsas och till det en pärm som går igenom deras arbete osv. Dettas har man 2 månader på sig att studera och sen träffas man igen och har prov på litteraturen.  Så just nu pluggas det hemma….

Detta är ett område som man kan se i Bibeln att Gud verkligen tar på allvar. Han har skapat familjen som en grundpelare i samhället och Hans plan är att familjen ska vara den grundpelaren i varje land.

Därför är det inte så konstigt när vi ser vårt sekulariserade samhälle försöka nedmontera familjen och rasera äktenskapet och marginalisera det.

Var välsignade

söndag 23 januari 2011

27 januari - Minnesdag över förintelsen

Sedan 1999 har den 27 januari varit en dag då vi officiellt hedrar de människor som slaktades i förintelsen under 2:a världskriget.

Idag i kyrkan hade vi förmånen att få lyssna till en av de som överlevde Hitlers gaskammare, Jakob Ringart. Du kan höra hans tal här.

Han var 14 år när han blev placerad i ghettot i sin stad i Polen. Han berättar om vad han fick vara med om och vad han var tvungen att bevittna som litet barn. Att höra dessa överlevandes berättelser är verkligen hjärtskärande.

Detta hände för 70 år sedan i en civiliserad värld. Hur kan något sådant ske?

Ja propagandan och lögnerna spreds på ett effektivt sätt. Man lärde barnen från tidig ålder att allt var judarnas fel. Judarna liknades vid djur, kryp och ohyra.

Kan du föreställa dig att du blir spottade på, hatad och förföljd bara för att du föddes till ett visst släkte. Det är fruktansvärt!

Minnesdagen ska också hjälpa oss att fatta mod att se till att det aldrig händer igen. Och inte kan väl något liknande hända i vårt upplysta och civiliserade samhälle, eller? Det var ju det som hände i Tyskland, det kan hända igen om vi inte vågar ställa oss upp på barrikaderna och ta strid mot detta.

Idag hör man judar säga att de känner sig otrygga och upplever samma hat som under 2:a världskriget - och de bor i Sverige!? De blir hånade, folk skriker glåpord efter de och de vågar inte visa eller säga att de är judar.

Vi måste stå upp för alla människors lika värde, det är en grundläggande rättighet för alla människor. Man kan inte klassa ut en människa för att han eller hon är född i ett visst land eller till ett visst folkslag.

Hur ska vi då kunna hjälpa till. Jag tror att en viktig sak är kunskap. Låt oss själva skaffa kunskap om vad som faktiskt hände, förstå på vilket sätt detta hat kunde spira och hur dessa judar upplevde detta.

Kunskap hjälper oss att förstå och ger oss möjligheten att ta ställning.

Ta ställning mot antisemitism och antisionism.


måndag 17 januari 2011

13 år snart 14...

Under julhelgen så kopierade jag över vårat bröllop från VHS till DVD. Ja det är väl "gammalt" med VHS men det var det som gällde på den tiden....hihi.

I sommar är det 14 år sedan jag och Maria gifte oss. Det är fantastiskt roligt att vara gift. Det är en gåva att ha en person vid sin sida att dela glädje och sorg med, att uppleva saker tillsammans med.

Det var väldigt roligt att se alla tal och spex som våra vänner gjorde för oss. All den tid och kärlek de la ned för att göra vår dag så speciell.

Det här med äktenskap är något som förstås är instiftat av Gud i första hand och då även en sak som det är mycket strid omkring. Det är väldigt många äktenskap som splittras i dagens samhälle. Dessvärre är det många kristna familjer som går samma väg. Är det så det ska vara eller finns det möjlighet att rädda äktenskap som är på väg att brista.

Jag tror till 100% att det går att rädda äktenskap som är på väg att brista!

Äktenskapet är ett beslut. Man kan inte bygga sitt äktenskap på känslor för då är det mycket svårare att hålla ihop eftersom ens känslor alltid kan spela en ett spratt. Det är ju så att de "rosa molnen" som man glider fram på i början av sitt äktenskap är inte alltid där. Efter ett tag så går äktenskapet in i en annan fas, det blir mer av en vardag.

Det är då det gäller att man inte tar varandra för självklart och att man lyxar till vardagen. Och om man underhåller sitt äktenskap hela tiden med jämna mellanrum så behöver det inte vara megastora grejer som man gör utan det är den där lilla extra tanken eller handlingen som gör att lågan hålls vid liv.

En person sa en gång att: "Om mannen alltid sätter kvinnan i första rummet och gör allt för henne och kvinnan alltid sätter mannen i första rummet och gör allt för honom så har man reducerat problem väldigt mycket".

Ett annat citat som jag har tagit fasta på är från en predikant som sa: "Du ska inte ens ha ordet 'skilsmässa' i din vokabulär för då är det inte en möjlig utväg för dig utan man måste lösa problemen på något annat sätt".

Jag tror att idag ses tyvärr skilsmässa som ett alternativ. Man slutar kämpa och väljer att gå den vägen.

Bön är alltid bra! Speciellt i ett äktenskap och i en familj. Om två personer som är på väg att skiljas börjar be tillsammans så är det något som drar de mot varandra istället för att dras ifrån varandra.

The one´s that pray togheter - Stay togheter!

Sen tror jag också att det är viktigt att våga ta hjälp. Det är inte ett svaghetstecken att be om hjälp utan bevis på ett mod. Det finns personer och organisationer som är duktiga på att hjälpa till, ta den hjälpen!

Och om det har gått så långt att man har barn tillsammans så är det av största vikt att man verkligen gör allt för att hela sitt äktenskap för barnens skull. När det finns barn med i bilden är det alltid de som får lida mest, eftersom de faktiskt är helt oskyldiga.

Nedan finns länkar som kan vara till hjälp:

Levande familjer
Delad Glädje - dubbel glädje (bok)


Var välsignade!

onsdag 29 december 2010

Att ge och inte bara att få!

God fortsättning alla kära vänner!

Hoppas att ni har haft en skön och avkopplande jul. Själv så hade vi en lugn julhelg med min mamma och mina svärföräldrar på besök.

En sak som hör julen till, speciellt om man har barn, är julklapparna under granen. Det var så härligt att se våra barn prata om, tänka på och pirrigt gå runt granen och titta på julklapparna. Jag kommer ihåg hur spännande det var när man var liten med att få julklappar.

I år bestämde jag och Maria att barnen skulle få en liten förståelse för orden "det är saligare att ge än att få".

Vi sa åt de att de skulle få pengar av oss för att köpa julklappar åt oss och åt farmor och mormor och morfar. Det var så roligt att se de när de började planera vad de skulle köpa åt alla. De funderade ärligt och uppriktigt på vad de olika personerna gillar och vad de kunde bli glada över att få.

Sedan bar det av ut i affärerna. Barnen köpte verkligen med hjärtat. Väl hemma började de slå in klapparna med väldig omsorg. De pyntade paketen med snören och med dekorativa stjärnor.

De skrev lapparna själva - de gjorde allt!

Det var verkligen roligt att se barnens glädje när de såg hur glada alla blev för deras julklappar. Och några kommentarer från barnen var också att det var så roligt att få ge och se andras glädje.

Vi alla måste inse hur välsignat det är att ge till andra. Som någon har sagt "delad glädje är dubbel glädje". Att ge sig för andra är en grundpelare i det kristna livet. Hela Bibeln andas givande. Självklart är den största gåvan Jesus Kristus, som kom till oss från sin far.

Avsluta detta år bra - ge av dig själv till någon annan. Det behöver inte vara stort eller dyrt bara från hjärtat.

Glöm aldrig bort att DU är värdefull!

Be blessed